Det är intressant detta med utlandssemestrar. Speciellt med svenska turister. Kom nyligen hem från en avkopplande semester på 10 dagar i Mojacar. Kändes skönt att få byta bort den svenska tråkiga och slaskigt inrutande vardagen mot lite spontanitet och värme. Det vore en underdrift att säga att det var psykiskt avkopplande. En människa tål inte hur mycket slask och 14 nyanser av grått hur länge som helst. Inspirationen att skriva har även den fått en nystart. Även om jag inte direkt har kommit vidare på min historia som jag påbörjade för ett tag sen fick jag nya uppslag och idéer om hur jag kan gå till väga i fortsättningen. Även själva lyrikförfattandet har fått sig en nytändning. Måste införskaffa mig en professionell anteckningsbok som jag kan bära med mig vart jag än går så att jag kan skriva ner mina tankar direkt när dom dyker upp. Fram tills nu har det varit antingen något simpelt block, post-it lappar eller anteckningsfunktionen i min mobiltelefon.
En intressant tanke som slog mig angående de tidigare nämnda svenska turisterna är hur sjukt det egentligen är att svensken åker utomlands just för att koppla av och bryta den vardagliga rutinen som finns i hemlandet. Ändå springer Astrid, 56 år omkring och letar efter äkta svenskheter på semestern. Varför byter vi bort det svenska vardagsrummet mot ett annat svenskt i en turistort som Torrevieja? Lik förbannat hoppar Astrid omkring som en 8-åring med ADHD på julafton när hon hittat ett utländskt IKEA eller en restaurang som serverar köttbullar med lingonsylt. Är inte meningen med en semester att komma bort ifrån just detta? Hur kul är det att åka till Thailand på julafton till orter med bara svenskar? Vore det inte bättre att åka till något mindre pittoreskt ställe där man inte behöver träffa på fulle och dryge Börje sitta aprak i strandbaren på juldagsmorgon iförd en hawaiiskjorta och flipflopps från Coop? Kanske är det ren lathet att åka till sådana ställen, att inte behöva bestämma så mycket eller hitta på egna planer, allt finns redan planerat åt dig. Hotellet anordnar en sillfrukost med snaps på Mallorca och vips, har svensken fått sin midsommar i värmen. Turisten sitter med Bonniers Lilla Spansk-Svenska ordbok i handen på planet och övar på uttalet till "una cerveza por favor" för att låta så lite turistig som möjligt samtidigt som Pripps Blå-stanken lägger sig som en tung dimma över passagerarna på Flight 714. Likväl fattar han inte att det finns andra attribut som kommer att avslöja honom som icke-spanjor….
Nu hade vi tur med vädret och både min flickvän och jag blev väl omhändertagna i Casa Boella när det regnade i nästan hela övriga Spanien till stor del. Vilket spa som helst skulle inte kunna mätas med denna upplevelse!
Una cerveza por favor! (Jo, jag kan säga detta med spanskt uttal utan att avslöja mig som svensk)