December 13, 2006

Chapter III

Filed under: Personligt

Pfuf, snart är det slut på mitt lilla mini-maratonpass på jobbet. Har fått jobba 8 dagar i sträck när jag äntligen får ledigt på fredag. Tur att jag trivs och tycker att arbetet är roligt. På så vis blir det aldrig någon pina att jobba och jag gör det gladeligen för att tjäna ihop en slant som man senare kan lägga undan. Visst, ibland tenderar det att bli lite långtråkigt när kunderna inte nappar på våra erbjudanden. De första timmarna på jobbet brukar ofta vara rätt lugna för att sedan övergå till lite högre tempo. Nu när julhandeln är i full gång kanske folk är extra villiga att köpa våra abonnemang. Det ska även bli intressant att se hur attraktivt Tre blir efter nyår då alla våra erbjudanden upphör. Inga mer att vi bjuder på abonnemangsavgiften och att telefonerna är nedsatta i pris. Inger mer gratis msn/musik/hotmail. Det har fungerat om en schysst morot för många och faktiskt varit något av en vågmätare när kunden har stått och vacklat över huruvida han ska köpa eller inte. Till helgen ska jag fan vila ut mig ordentligt och spela lite gitarr och skriva. Det var längesen jag övade och har lite texter att slutföra så jag kan publicera dem här. På lördag verkar det bli julbord med jobbet och på söndag är det som vanligt arbete och innbandy på kvällen. Tur att man köpt nästan alla julklappar så man slipper stressa med alla idioter i sista sekund. Ibland undrar jag hur folk tänker när det planerar? Varför lägga allt i sista sekund? Jag tror inte på ursäkten att man inte hinner pga jobbet eller liknande. Lättja, är vad det är…

Det blir styrketräning på gymmet tidigt på mornarna i veckorna. Runt 9 brukar jag vara där. Går upp redan 7 oberoende om jag börjar 10 eller 12. Det är riktigt skönt att softa på morgonen och inte behöva stressa. Ännu en gång, hur fan lyckas folk stressa? Ibland känns det som om jag är oförmögen att göra just det. Visst, när det blir mycket kunder i butiken och systemen börjar krångla kan det bli jobbigt. Det är mest att jag blir frustrerad över hur allt är utvecklat. Det är ett teknologiskt företag men vi sitter fortfarande på smalband (nja, 2,5mbit/s så det är ju bredband enligt gällande föreskrifter från IT-kommisionen) och så har vi fjärruppkoppling mot andra program i Stockholm där det hela tiden kopplas ned och strular. Men annars är jag lugn som en filbunke. T o m min flickvän stressar upp sig när hon har ledigt. Jag kan inte. Det gäller att ta det lugnt och planera, det är allt. Oavsett om man har barn, mycket jobb eller något annat. Så mycket av stressen är helt i onödan eftersom folk är så pass apatiska eller skjuter upp saker.

Det som är lite synd nu är att jag inte hinner lyssna lika mycket på musik som tidigare så varje tillfälle jag får i akt gör jag givetvis det. Ofta blir det att man tar med sig iPoden till gymmet och kör något hårt under tiden.

Lite musik jag hunnit lyssna på på sistone:

Memfis - The Wind-Up
The Haunted - S/t
Katatonia - Viva Emptiness
Tenacious D - The Pick Of Destiny
Pearl Jam - Ten
Rage Against The Machine - S/t
Bloodbath - Resurrection Through Carnage
Hatebreed - Supremacy
Foo Fighters - One By One
Europe - Secret Society

Snart kommer det lite listor :)  

4 Comments »

The URI to TrackBack this entry is: http://marathonman.blogsome.com/2006/12/13/chapter-iii/trackback/

  1. Ja du, jag är en av de som stressar och köper julklappar i sista sekund ;) Lyckas med det varje år, vet inte hur jag bär mig åt. Är nog rätt dålig på att planera……puss

    Comment by Mary — December 13, 2006 @ 6:15 pm

  2. Jag är ganska bra på att börja med allt i sista sekunden, det är helt enkelt så jag fungerar. Jag tycker faktiskt det funkar ganska bra också, än så länge iaf, och dessutom ska mild stress vara bra för koncentrationen. Jag gillar att ha lite tid på mig och verkligen känna att jag jobbar intensivt under den tiden. Visst, har testat att göra saker i god tid före det ska vara gjort men det blir liksom inte samma mentalitet bakom arbetet då. Jag gillar liksom att känna att jag tävlar mot både mig själv och tiden… det känns liksom mer produktivt när man sätter igång i sista sekunden. Det är nog väldigt individuellt som med allt annat. Jag tror varitaion är bra, ibalnd kan jag känna att det är skönt när man har allt färdigt i god tid (vilket dock inte händer så ofta, hehe) men samtidigt kan det också vara jävligt skönt att stressa som fan ett tag och jobba ultraintensivt för att sen känna “phew, färdigt! äntligen!”. underbar känsla!

    Comment by Mikael — December 14, 2006 @ 12:01 am

  3. Skönt att du inte kan stressa! Men minns jag rätt har du också haft dina stressperioder i livet. Man glömmer lätt bort dem…. Att förstå…eller inte, hur man kan stressa med barn, jobb osv. Ja du, det lär du märka själv. Eller så behåller du ditt lugn. Men säg inget i förskott. Tjejer tenderar att stressa mer. Det är tankar som stressar, inte de facto vad man har att göra. Detta är bevisat. Hjärnan kan nämligen inte skilja på verklighet o fantasi gällande tankar. Som småbarnsförälder kan jag dock förstå människor som upplever stress. Du kan nog inte det. Det gäller att befinna sig själv i de situationerna. För att ta ett exempel. Elias brände fingrarna = vi fick varva o vara hemma. Den här veckan har hann han gå till dagis en dag. Nu har han 40 graders feber medan jag är mitt i en flytt, en utbildning + annat på jobbet som, om det ligger o väntar, hopar sig ännu mer och ska sen göras i januari när vi har nya system, invigning, jag jobbar två timmar mindre osv osv…det blir ett ekorrhjul. Svårt då att bevara ett jämt lugn 24/7. Och planerar gör vi till förbannelse. Så man kan spy. Planering är bra men det kan även ta död på mycket i ett förhållande pga monotonin. Gäller att hålla balansen. /Kram från en trött syrra

    Comment by kasia — December 18, 2006 @ 8:00 pm

  4. Hej syrran. Jadu, jag avundas inte ditt liv än även om jag gärna har barn lite längre fram. Jag var lite snabb med att öppna käften där för ironiskt nog stressade jag som en jude just den dagen på jobbet. Det var mycket strul. Det jag menar är mest att jag har en tendens att säga ifrån själv i min skalle när det blir för mycket. jag tar inte på mig en massa ansvar och värnar hela tiden om att min fritid inte ska bli begränsad. Sen visst, finns det gånger då det inte funkar. Som typ när systemen strular på jobbet eller man har dryga kunder. Säg så här, yttre stress kan jag ta till mig men jag kan inte stressa personligen (iaf inte nu). Saker får ta sin tid. Jag har en andra massa saker att reda ut annars så det är bara skönt att slippa den belastningen.

    Comment by Tomczek — December 18, 2006 @ 8:35 pm

RSS feed for comments on this post.

Leave a comment

Line and paragraph breaks automatic, e-mail address never displayed, HTML allowed: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <code> <em> <i> <strike> <strong>



Anti-spam measure: please retype the above text into the box provided.