Alldeles nyss damp det ner två paket innehållandes en jävla massa promos. 13 stycken för att vara exakt. Med andra ord har har jag i veckan fullt upp med att recensera nya album både för Werock och min nya arbetsgivare DanielFrilans (ni hittar de nya länkarna till höger) men samtidigt har jag nog aldrig haft så fullt upp med att göra ROLIGA och intressanta saker. Synd bara att jag för tidigt tog på mig mer arbete på Tre. På min lediga onsdag som fungerar som den perfekta andningsventilen mellan två jobbpass har jag bett om att få arbeta extra i centrum. Det behövs för tillsammans med alla promos damp även min lönespec ner och den var inte lika rolig. Visst, fortfarande så pass mycket pengar så jag har något att lägga undan för höstens resa och leva på denna månad men det syns att man inte jobbat 100%. Lyckligtvis kommer jag åter igen att börja arbeta mer under maj månad och hoppas dra in lite mer stålar. Allt för att främja min dröm. Parallellt med detta får jag hitta tid att recensera skivor på kvällar och morgnar, det tidsspektra där min fritid infinner sig.
Eftersom jag jobbar i ett köpcentrum och nära ICA MAXI har jag lärt känna en massa människor och blivit ett bekant ansikte för många som arbetar. Detta ledde till att jag förra veckan lämnade in min cv och ansökan och var således på intervju igår. Just nu, med facit i hand vet jag att det inte blir något mer jobb eftersom jag inte kommer hinna men det var kul och stärkande att få veta att man kunde få jobba heltid där ifall det skulle krisa sig. Nu kommer jag få jobba arslet av mig i sommar när alla ordinarie på Tre sticker på semester så det ska nog inte gå någon nöd på mig. Få se till att pracka på stackars lättlurade människor en massa abonnemang så att min provision höjs. Grundlönen ska jag inte ens börja tala om…
Musik gör mig frisk. Hela förra veckan var jag utslagen i någon konstigt förkylning som var för liten för att få mig att stanna hemma men alltför påfrestande för att arbeta. Under tiden har jag lyssnat på en massa bra släpp och hunnit göra några personliga recensioner.
Har förresten blivit beviljad inträde i Australien allra senast 17/4 2008 och imorrn kommer flickvännen att ansöka om samma visum. Ännu ett delmål har nåtts. Nu återstår bokning av flyg, lägenhet att bo samt lite planering angående vår lägenhet och vad vi ska göra med den.
Playlist:
Machine Head - The Blackening: Fortfarande sitter detta storslagna epos som en knytnäve i mitt ansikte. Skivan går från klarhet till klarhet för varje lyssning. Bästa spår är helt klart Aesthetics Of Hate, Halo och A Farewell To Arms.
Dark Tranquillity - Fiction: Mer varierande än föregångaren och än mer episkt än de tidigare alstren även om det finns något för alla som gillar bandet under något av deras musikaliska epoker. Hoppas andrahandsvärdet håller i sig. Bäst spår är utan tvekan deras mest udda låt Inside The Particle Storm.
Porcupine Tree - Fear Of A Blank Planet: Inte lika övertygad vid de första genomlyssningarna men det var jag inte med The Blackening heller. Lågmäld progressiv rock från geniet Steven Wilson. Sentimental har dock redan etsats fast i mitt känsloladdade hjärta.
Blowsight - I’ll Be Around (CD-spår): Så okomplicerad rock men ack så bra. Så kan det gå när man lyssnar på radio på jobbet och ofrivilligt blir hjärntvättad av dess musik. Enligt bandet är detta deras mest kommiersiella låt och albumet bjuder på tyngre tongångar.
In Flames - Clayman: Nostalgi från 2000. Välproducerad melodiös döds som taget steget från underground till ytan.
Hatesphere - Serpent Smiles And Killer Eyes: Bay Area dödsthrash från Danmark. Stenhårt, brutalt och utan pardon.