"Trusting the ways of my vulnerable heart.
A million times before I get it right."
Den gångna veckan har varit mitt livs känsligaste. Bland alla dominobrickor av tankar jag haft i min skalle visste jag aldrig vad som var rätt eller fel. Så många misstag begicks, inte minst från min sida. När det var som tuffast och mörkast, var jag en hårsmån från att ta den lättaste vägen ut. Så många råd jag tog från andra människor utan att lyssna till mitt eget hjärta och vad jag själv ville. Jag lyckades bli en slav under alla andras direktiv. Jag borde inte döma mig själv men blir smått frustrerad när jag förnekar min inre röst. Nu kan jag bara andas ut över att allt löste sig och ju mer distans jag får inser jag hur illa det kunde ha gått. Nu inser jag även hur lyckligt lottad jag är.
M, jag är glad över att du fick mig att inse vad jag var på väg att göra.
/T
Jag är oxå glad att vi kom till insikt båda två. Vi får försöka att inte lägga för mycket energi på det som varit utan försöka att blicka framåt. Nu är det bara 70 dagar kvar till Aussie, jag längtar så…..Puss
Comment by Mary — July 29, 2007 @ 3:15 pm
Oj vad nyfiken jag blir på allt. Men jag är glad att det verkar ha blivit bra tills slut, ibland måste det vara jobbigt innan det blir bra.
Comment by Red Metal — July 29, 2007 @ 11:41 pm
Skönt att du verkar må bättre
Comment by Metallbibliotekarien — July 30, 2007 @ 2:16 pm