Att intervjua stora internationella band är som att förlora oskulden varje gång. De trevande minuterna innan samtalet äger rum är fyllda av positiv nervositet och pirr i kroppen. När intervjun är slutförd är jag utmattad och pulsen sjunker successivt ner till viloläge. Jag är nöjd och har ett fånigt leende på läpparna.
Enda skillnaden är att det inte är över på två minuter.