Jag har sträcklyssnat på José Gonzalez "Veneer" i två dagar nu och kan inte lägga ifrån mig skivan. Hans musik gör mig harmonisk och får mig att bromsa ner lite i mitt annars så intensiva liv. Jag såg honom uppträda på Enmore Theatre i Sydney i slutet av december 2007. Vad jag tyckte kan ni läsa om här.
Förutom de självklara hitsen “Crosses” och “Heartbeats” är det framförallt denna som fått mig att stanna upp i några minuter.
June 15, 2009
Hints
2 Comments »
The URI to TrackBack this entry is: http://marathonman.blogsome.com/2009/06/15/450/trackback/
RSS feed for comments on this post.
Leave a comment
Line and paragraph breaks automatic, e-mail address never displayed, HTML allowed: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <code> <em> <i> <strike> <strong>
José är ett geni vad gäller låtsnickeri. Hans gitarrplock är så vackra att det är svårt att hitta motstycke. Tyvärr har jag lite svårt för hans röst. Heartbeats är dock lysande (även fast jag nästan gillar originalet bättre)
Comment by JonteRoyal — June 16, 2009 @ 9:31 pm
en av få mjukisgitarrgossar som funkar för mig. veneer är hans bästa.
Comment by isabelle — June 17, 2009 @ 6:39 pm