Jag blev lite smått inspirerad av Jonte när jag läste hans inlägg om sin tid i Oslo. För nu är det så att även min tid har tagit slut här på Ringvägen. Imorgon går sista flyttlasset och sedan kommer jag spendera en oviss tid på min vän och framtida sambo Tobias soffa.
Jag har aldrig varit någon materialist men alltid haft lätt för att fastna för saker; människor omkring mig men i synnerhet lägenheter som fungerat som ett ankare i en annars flyktig tillvaro. Däremot har jag inte hunnit tänka igenom och känna speciellt mycket inför denna flytt trots att jag spenderat dagen helt själv flyttandes kartonger upp och nedför gatan. Tobias bor 5 minuter ifrån mig så jag har inte sett någon anledning att involvera en flyttbil i detta arrangemang. Men jag vill minnas att det tog snäppet mycket hårdare på mig när jag och min dåvarande sambo (en riktig sådan) flyttade ut ur vår mysiga tvåa i Västerås. Äventyr väntade och ett liv i Sydney. Vårt hem hade verkligen blivit vårt och även om jag aldrig haft den känslan med den här lägenheten i Stockholm var den otroligt mysig att vistas i stundtals.
15 månader har spenderats i denna lägenhet och det har varit en tid som varit ömsom kaosartad ömsom ljuvlig. Jag vill inte påstå att det känns som om det var igår jag flyttade in för det känns faktiskt som evigheter sedan. Det var ett stort steg jag hade tagit. Efter ett abrupt slut i Australien bodde jag hemma hos föräldrarna innan jag åkte till Stockholm på en inflyttningsfest hos ett par kompisar och aldrig återvände. Jag gled på en räkmacka; fick både boende och jobb nästan direkt men det tog mig en tid att våga flytta in i lägenheten trots att jag hade fått nycklarna en vecka innan. Jag kan ärligt talat säga att jag var skraj. Jag hade aldrig tidigare bott själv trots att jag då var 25 år gammal. Åren innan spenderade jag boendes i diverse kollektiv utomlands och tiden innan dess var jag sambo. Jag har synnerligen lärt mig att bo ensam och även om jag hellre föredrar att välja mina ensamma kvällar när jag helst känner för det istället för att få dem påtvingade har jag behövt detta.
Jag gjorde allt för min egen skull.
Men nu känner jag faktiskt för att ta den annalkande hösten och vintern tillsammans med någon; en riktigt bra vän. Privatlivet kommer säkerligen ta lite stryk och det kommer säkerligen uppstå diskussioner mellan två människor där den ena föredrar The Beatles och den andra vill dra på Cannibal Corpse. Men vi är två intensiva, impulsiva och kreativa individer som tänkte göra detta till ett kreativt kollektiv.
Eller för att citera Tobias 03.45 i fredags: “Vår lägenhet ska bli värre än Mötley Crües turnébuss!”
Bra så, återstår att se.
Dagens skiva till ära: Every Time I Die - New Junk Aesthetic.
Snart så släpps Hatebreeds nya och självbetitlade album. Jag har redan hört skivan och det låter bra. Jag var lite orolig om bandet kunde toppa vad i mitt tycke den stentuffa "Supremacy". Det är för tidigt att säga nu men det finns redan några självklara favoriter på den kommande fullängdaren men även en del utfyllnandslåtar.
Totalt Jävla Mörker - Söndra & Härska The Black Dahlia Murder - Deflorate Threat Signal - Vigilance Black Sabbath - Sabbath, Bloody Sabbath Devildriver - The Last Kind Words Earth Crisis - Gomorrah’s Season Ends The Eyes Of A Traitor - A Clear Perception Have Heart - Songs To Scream At The Sun Katatonia - Night Is The New Day Neurosis - Times Of Grace Pink Floyd - Dark Side Of The Moon Porcupine Tree - The Incident Raised Fist - Veil Of Ignorance Rancid - Let The Dominoes Fall Sick Of It All - Built To Last Skitsystem - Stigmata
Det är skamligt att inte fler människor känner till Anathema. Nu ska jag inte avslöja alltför mycket av recensionen men så som walesarna avslutade konserten förtjänar de så mycket mer. En recension samt bilder från spelningen bör publiceras inom kort på Rockfoto. Tills dess kan ni läsa mina intryck av förhandslyssningen av Katatonias "Night Is The New Day" som jag närvarade på i måndags i Cosmos Studio. Ni hittar den här.
Om ni inte är lika privilegierade som jag (observera ironin) och får skivan imorrn kan ni surfa till Peacevilles hemsida och lyssna på första spåret "Forsaker". Rekommenderas varmt.
En själslig rensning av allt det negativa jag har inom mig; det trodde jag kvällen skulle erbjuda men jag hade fel. Det är inte ofta jag går ifrån en spelning och känner mig låg som jag gjorde ikväll men Totalt Jävla Mörker visade precis hur de vill att deras musik ska uppfattas. Recensionen lär publiceras någon gång under morgondagen (läs onsdag) och tills dess tycker jag ni bör läsa denna korta men intressanta intervju med bandets sångare Sylen.
Förhandslyssningen av "Night Is The New Day" igår var riktigt bra. Eller, vänta..något var den, jag vet inte riktigt vad. Skivan var så otroligt komplex att jag inte förstod något av musiken eller ens minns något av den, vilket egentligen är ett bra omdömde. Första spåret fastnade (har låtlistan i min hand men av respekt för bandet och som god journalistisk sed vill jag inte offentliggöra den förrän bandets själva gått ut med det officiellt). Det kommer krävas åtskilliga varv i CD-spelaren innan jag kommer kunna urskilja någon röd tråd. Senare i veckan publiceras min recension så ni får hålla utkik och vänta tålmodigt tills dess.
Det känns som om konserthösten är på gång på riktigt. Gårdagen var bara en uppvärmning inför de stundande konsertdatumen. Jag har flera konserter att se fram emot och några riktigt bra släpp de närmaste månaderna. Ikväll blir det Totalt Jävla Mörker på Debaser. Skivan "Söndra & Härska" är riktigt bra och mer doomig/sludgig jämfört med föregångarna. På fredag ska jag kika in ett deppig Anathema. Raised Fist släpper nytt snart och det låter ytterst lovande. Även Paradise Lost och Slayer släpper nytt i höst (det senare bandet släpper skivan "World Painted Blood" samma datum som Katatonia släpper sin platta) samt att proggrockarna Porcupine Tree släpper "The Incident". Porcupine Tree kommer jag även få se live för första gången i oktober och då med Katatonia som uppvärmare.
Givetvis kommer det flera gig och skivsläpp men detta är några av de intressantare musikaliska händelserna framöver.
Ikväll är jag bjuden på en exklusiv förhandslyssning av Katatonias nya album "Night Is The New Day" på Cosmos Studio. Det ska bli helt fantastiskt att få höra musiken två månader innan det officiella releasedatumet. Har väntat på detta sedan början av 2006 så gissa om mina förväntningar är höga. Återkommer med en liten rapport om vad vi har att vänta oss i höst.
Sånt här gillar jag. Band som inte tar sig själva på fullaste allvar utan faktiskt ser till musiken som en kul grej. Jag skrev ner The Black Dahlia Murder när de släppte fullängdaren "Nocturnal" 2007 av egentligen totalt fel anledningar. Det var mest den gälla rösten jag ogillade men om sanningen ska fram så är det just på grund av den jag nu gillar bandet på nytt. Jag har fastnat för Trevors växlingar mellan höga och låga tonlägen. Nästa vecka släpps den nya skivan "Deflorate" och videon till singeln “Necropolis” kan ni skåda nedan.
Äntligen. Efter lite strul och förseningar är min intervju med The Bronx från Roskilde uppe på Rockfoto. Läs den här och återkom gärna med feedback och kommentarer.
Äntligen får jag chansen att se högklassig stand-up med Pablo Fransisco. Showen är den 4 oktober på Chinateatern och jag är redan spänd som en liten gasell jagad av lejon på den afrikanska savannen. Min bästa vän Kristoffer introducerade mig till den amerikanska komikern 2004 i och med DVD-släppet “Bits & Pieces” och jag blev aldrig densamme efter detta. Det var en av de roligaste showerna jag sett och jag har sett just den showen elva gånger. Det var standard varje bakfyllesöndag att sätta på ett YouTube-klipp och garva ihjäl sig.
Faktum är att hela tillvaron för Kristoffer och mig har ändrats. Vi konverserar inte med varandra som vanliga människor efter detta utan alla form av kommunikation, vare sig via något random chatprogram, sms, telefon eller face to face sker genom spontana citat tagen ur någon av Pablo Fransiscos föreställningar. Det är så internt att folk undrar om inte vi är dumma i huvudet. Men skoj har vi. För varje situation i livet har vi något form av citat från denna man.
