Recensionen av spelningen på Klubben är nu uppe.
Anathema
Beforehand
Det är skamligt att inte fler människor känner till Anathema. Nu ska jag inte avslöja alltför mycket av recensionen men så som walesarna avslutade konserten förtjänar de så mycket mer. En recension samt bilder från spelningen bör publiceras inom kort på Rockfoto. Tills dess kan ni läsa mina intryck av förhandslyssningen av Katatonias "Night Is The New Day" som jag närvarade på i måndags i Cosmos Studio. Ni hittar den här.
Om ni inte är lika privilegierade som jag (observera ironin) och får skivan imorrn kan ni surfa till Peacevilles hemsida och lyssna på första spåret "Forsaker". Rekommenderas varmt.
The Bronx
Äntligen. Efter lite strul och förseningar är min intervju med The Bronx från Roskilde uppe på Rockfoto. Läs den här och återkom gärna med feedback och kommentarer.
Gemytlig läsning på er!
Peppen
Imorgon bitti bär det av till Roskilde. Det kommer bli stiltje på bloggen ett tag framöver men ni kan ta del av alla reportage på både Rockharder och Rockfoto.
Åter igen på måndag.
Frilansbloggen
…glömmer ni väl inte? Jag har en sådan också.
Här.
Väderfolket
Så fort solen stiger fram ur sitt dunkla gömställe för att visa sig och temperaturen stiger några få grader till en acceptabel nivå av 20 grader blir svenska folket som tokiga. Löpsedlarna stoltserar med "supertemperaturen är här" och varenda jävla facebookstatus lyder något i stil med att personen i fråga har vistats i solen hela dagen och hur otroligt underbart det varit.
Vi måste göra det bästa av de få soltimmar vi har i landet, allt annat är oacceptabelt. Vi smiter ifrån jobbet tidigare, vi sitter inte inomhus utan drar i oss kalla öl/socialistlatte på en uteservering eller picknickar till förbannelse i någon av alla tusentals pretentiösa parker. Vi klär oss lätt och blir förvånade över att temperaturen sjunkit till 10 grader när vi går hem i en t-shirt från krogen och är nära på att frysa ihjäl. Vi klagar efter ett par dagar om hur olidligt varmt det är.
Vi blir deppade så fort en mulen dag visar sig.
Vi lär oss aldrig.
Vi svenskar, väderfolket som behöver solen för att självmordsstatistiken ska sjunka.
…And justice for all
Cirka 30 minuter återstår innan domen i Pirate Bay-rättegången och hinner du inte se eller höra nyheterna kan du få ett sms med utfallet genom att anmälda ditt nr här.
En intressant notering är att bredbandsleverantören Bahnhofs VD är en stark IPRED-motståndare och nämner att det inte finns någon lag som kräver att operatörerna behöver lagra information om deras kunder. Han ser det istället som en stor och onödig kostnad. Skulle fallet bli så att fler operatörer väljer att följa detta resonemang blir IPRED verkningslöst.
Bra så.
Bandit Rock Awards krönikan
Nu är den publicerad och finns att läsa här.
Soilwork
Söndagen har gått i lugnets tecken. Årets första intervju är snart ett faktum. Påbörjade smått arbetet med att sammanställa intervjun med Soilwork som jag gjorde i december. Brist på motivation och ingen direkt deadlinestress har gjort att jag tagit det lugnt på den fronten. Januari blir en lugn månad när det kommer till skrivandet. Närmast väntar ett snack med trummisen i Neverstore. För den intresserade finns en intervju som jag gjorde med frontmannen Björn i Soilwork i september 2007 att läsa här samt en liverecension från deras senaste spelning på Rockfoto.
Hangar 18
They told me about the machinery
soaring the elusive heavens
Pounding the living dead beat
1000 times into my vulnerable heart
The system has failed
Raise no alarm
There is no security
at Hangar 18
A Song For The Road
There’s nothing wrong with you
It’s just the way you were taught
But don’t blame it on your folks
They did their best and brought you up
As you walk away, leaving the door open
Remember, even when you are caught off guard
Never shut the door to your heart
Even the strongest bone will be unbroken
All the stories from ages ago
They will guide you through the storm
It’s not the end of the world, you know
But the beginning of a life to form
Remember to stand tall
Get off your knees, never crawl
In times of sorrow and loss
It’s bravery not to fall
I promise you’ll fulfil every one of your dreams, you’ll see
You will work hard with goals in sight
Never loose grip and give in to fright
You will be everything you want to be
“It’s not about how hard you fall
It’s about how hard you fall and keep on moving”
Tabloidjournalistik
Expressen briljerar ännu en gång med deras armé av kompetenta journalister. För ett tag sedan snubblade jag över denna recension av In Flames uppträdande på Roskildefestivalen. Givetvis rörde det upp känslor i mig och jag svarade journalisten. Till saken hör även att samma journalist gav The Ark fullt betyg nästföljande vecka.
"Hej,
Jag läste din recension av In Flames spelning under Roskildefestivalen på Expressens hemsida och slogs av några tankar.
För det första undrar jag vad som gör dig kvalificerad att recensera ett band eller en spelning inom en genre som du verkligen inte har någon koll på överhuvudtaget? Visserligen kanske detta inte är ditt fel utan dina chefer eller redaktören som skickat iväg dig på ett uppdrag du inte är lämpad för. Jag försvarar varken bandet eller genren och jag har inget emot att man tycker att en konsert eller ett band är dåligt. Däremot är det skillnad på en bra recension och en bra konsert. Inte nog med att du visar total brist på respekt då din kritik är helt obefogad utan jag anser även att din journalistiska inkompetens präglar hela recensionen. Jag undrar om du ens vet vad ”Göteborgsmetal” är för något eller vad hela scenen gjort för svenskt näringsliv? Inte nog med att Sverige stoltserar med en musikalisk genre som ligger i täten för liknande musik världen över och där In Flames är ledande sedan mitten av 90-talet, har även bandet blivit hyllat och prisat av vår egen regering.
Din recension är rent ut sagt usel och onyanserad. Som läsare förväntar jag mig mer än en banal avhyvling helt utan substans utan ser hellre objektivitet och någon form av journalistisk professionalism.
Hälsningar
/
Tomasz Swiesciak
Skribent,
Werock, Rockharder Reviews"
Allsång för hårdrockare
Imperium
Hear me now
Bearing down upon a path we choose
Chosen from the start living different rules
Existence something to cherish true
Will not succumb to doubts that I hold onto
Release the fear of my pain
In so much pain
Give me the will to fight
Every obstacle that I have inside
Release the fear and
Hear me now
Words I vow
No fucking regrets
Fuck these chains
No god damn slave
I will be different
I’ll stand here defiantly
My middle finger raised
Fuck your prejudice
All my life
Always I’ve felt alone
Conditioned to believe that I’m always wrong
Only truth will help to set me free
My every weakness I must turn into strength
Every rage, every tear
Hate in so much hate
Never that pain will bind me
Ask of myself if I’ve the will to unwind
Every rage and tear
Hear me now
Words I vow
No fucking regrets
Fuck these chains
No god damn slave
I will be different
I’ll stand here defiantly
My middle finger raised
Fuck your prejudice
Carved upon my stone
I will go on
Patience, belief
Love will ascend
Just listen to it
Voice so true inside calling
To pick you up and march you on
Keep from falling
Let go your sorrow
Sun will shine, this I promise
Rising tommorow
Rising
Hear me now
I’m taking back the control
Of my
Life from societies hold
I vow
No more will I be a slave
Rise to
Challenge the whole human race
My spirit you cannot break
I feel like destroying something beautiful!
Selfdefense or murder of first degree.
Tell me who are you to pass judgement.
Raise my hand in anger,
a just cause, to pacify the aggressor at all cost.
So what is the law?
When all else fails, there’s nothing left.
Given a choice.
Stand back or suffer the consequences.
Three times,
my fist came down.
I refuse to be victimized, or given your pathetic fucking powertrip.
You’re not looking to kill anyone, you just want to display how big and
strong you are.
Well, check again motherfucker!
Do you think that you’ll live forever?
I have no qualms about mortalizing your arse!
Check again motherfucker!
You’re in the real world now.
So how does that feel for a change?
How does it feel to be the victim?
Victim..victim…victim
Twisted indifference,
Violence against violence.
Destroy resistance.
Violence against violence.
Three times,
three times
my fist came down, down, down
Seemingly Awake
A black body cast its shadow
A path seldom taken on by the discouraged
The lonely warrior carries on
Seek protection under every shelter
A thin line between love and fear
A domain for our sickness
I know we all pretend to be safe and sound
A cubicle for the heart
That’s where I’m contained
From within
There’s nothing left here to contemplate
No need to answer the question that we seek
The haunting is our own demise
These dark triumphants are my saviours
Seldom have I spoken of my fathers
Breathing artificial light
Seemingly awake
Inhale this smoke and rise above
And recharges my soul
An illusive power cell
Everything’s drained from me
The sound of my past no longer frightens
The cage unfolds my fluttering sigh
I’m no longer weakened and weary
